En svensk forskargrupp har tagit fram fyra scenarier för ett hur ett hållbart samhälle kan se ut år 2050 – och hur det påverkar arbetslivet. Kooperativa företag pekas ut som både det vanligaste sättet att producera varor och tjänster i ett av scenarierna.
I en tid där höga matpriser, klimathot och livsmedelsförsörjning tar en allt större del av debatten är det intressant att titta på hur ett hållbart samhälle kan byggas inför framtiden.
I forskningsprogrammet Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande har man undersökt vad som händer om tillväxten avstannar och tagit fram fyra scenarier för år 2050. I stället för ekonomisk tillväxt och konsumtion står här sociala och ekologiska hållbarhetsmål i fokus.
– Det mesta av den konsumtion som tillväxten bygger på i dag är inte bra för vare sig människor eller miljö. Med ett mer långsiktigt perspektiv på miljömål och sociala mål får vi verktyg att planera för framtiden. Då behöver inte krissituationer uppstå på samma sätt som de annars skulle göra, säger Åsa Svenfelt, projektledare och docent i hållbar utveckling och framtidsstudier på KTH.
Kollaborativ ekonomi i kooperativ form
Det första scenariet som forskarna beskriver är Kollaborativ ekonomi. Här har ägandet flyttats från privat eller offentlig form till att människor äger gemensamt och delar på saker. Produktion av varor och tjänster sker främst i kooperativ.
Paul Fuehrer, lektor i sociologi på Södertörns högskola, beskriver scenariot som en utveckling av dagens delningsekonomi.
– Här krävs både goda sociala relationer och välfungerande it-system. En hel del av det arbete man i dag utför vid sidan av lönearbete utförs här i kollektivet, säger han.
Arbetstiden blir inte mindre totalt sett, men mängden betalt arbete minskar. I stället ökar den kollaborativa arbetsformen.
– Förutom att vara kollegor är man även medägare till kooperativet, samtidigt som man dessutom kan vara grannar. De sociala banden mellan medborgarna är starkare.
Det andra scenariot kallas Lokal självförsörjning. Här anpassar människor sin konsumtion efter de lokala ekosystemens kapacitet. Många bor på landsbygden eftersom det blir viktigare att bo nära försörjningssystemen. Människor samarbetar lokalt för en resurseffektiv produktion.
– Det handlar om att vi har flyttat ut produktion och konsumtion mycket närmre människorna i lokalsamhällen. Vi producerar det vi behöver mycket närmre, där vi också bor och verkar, berättar Göran Finnveden, forskare vid KTH.
Forskarnas fyra scenarier
/ Kollaborativ ekonomi. Människor äger gemensamt och delar på saker i kooperativ. Man arbetar lika mycket som i dag fast i kollaborativ form. Medborgarna har genom detta starka sociala band till varandra.
/ Lokal självförsörjning. Konsumtion och produktion är anpassad efter de lokala ekosystemens kapacitet och människor samarbetar i lokala sammanslutningar för en resurseffektiv produktion. Man arbetar mycket men känner ett stort socialt sammanhang.
/ Cirkulär ekonomi i välfärdsstaten. Produkter är utformade för att enkelt återanvändas. Staten har en stark roll för att skapa förutsättningar för effektiv resursanvändning och utvecklingsmöjligheter. Arbetslivet liknar dagens.
/ Automatisering för livskvalitet. All produktion har automatiserats och robotiserats. Produktivitetsvinsterna har lett till kraftigt minskad arbetstid. Människor har mer tid att ägna åt fritidsaktiviteter, socialt umgänge och samhällsengagemang.
Kooperativ är framtiden
Vill du starta företag tillsammans med andra? Ta hjälp av Coompanion!