Om kooperation

nycklarna

Klicka här för en lättläst text om kooperation

Kooperation kommer från latinet och betyder ungefär ”arbeta tillsammans”, att samverka. Ett kooperativ kombinerar demokrati med affärsutveckling och socialt ansvarstagande.

Kooperativa värderingar

Kooperativa företag bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra är också viktigt att tro på för den som är delägare/medlem i ett kooperativt företag.

Kooperativa principer

De kooperativa principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ kan omsätta värderingar till handling. Kooperativ runt om i världen fungerar generellt enligt samma grundläggande principer och värderingar som antogs av den internationella kooperativa alliansen 1995. Dessa principer har sina rötter i när det första moderna kooperativet grundades 1844 i Rochdale, England.
Principerna hittar du här

Företagsformer

Ekonomisk förening är den vanligaste företagsformen för kooperativ i Sverige men kooperativ förekommer även som till exempel aktiebolag. Det avgörande för om man är ett kooperativ eller inte är om man lever eller eftersträvar värderingarna ovan.

Olika sorters kooperativ

Kooperativ finns inom många olika branscher. De flesta som startar kooperativ idag gör det som ett sätt att organisera sitt arbeten. Det kan handla om att driva en verksamhet ihop – eller att flera olika småföretag som samverkar kring maskiner, lokal eller kunder. Det senare kan till exempel vara att marknadsföra och paketera ett besöksmål.

Service på landsbygden, till exempel fiber- el och avloppsföreningar, matbutiker eller äldreomsorg är exempel på kooperativ som underlättar för boende och företagare på landsbygden.

Andelsjordbruk, stadsnära odlingar, bi-kooperativ, stadsnära lantgårdar och så kallade “bondens marknad” är exempel på kooperativ som vi ser ett ökat intresse för.

Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) drivs oftast som kooperativ och har som främsta syfte att skapa jobbmöjligheter för personer som av olika anledningar hamnat utanför arbetsmarknaden.

Kooperativ är samhällsentreprenörskap

Kooperativ är alltid resultatet av att människor engagerat sig för ett gemensamt behov eller utmaning. Kooperatörer kan inte vänta utan tar saken i egna händer – tillsammans.

I början av 1900-talet handlade det om möjligheten att kunna köpa dagligvaror av tillräckligt hög kvalitet till rimliga priser, tillgång till sunda bostäder och så småningom försäkringar. Fortfarande är kooperativ och ömsesidiga bolag marknadsledande inom bostäder (HSB, Riksbyggen och SKB till exempel) och försäkringar (Skandia, Folksam, Länsförsäkringar med flera).

Lantbrukskooperationen både inom jord- och skogsbruk var och är ett sätt att få såväl skogs- som mejeriprodukter till marknaden.

På 90-talet var bristen på barnomsorg skriande. Många av de kooperativa förskolor som finns idag startade då, ofta i form av föräldrakooperativ. Med de kooperativa förskolorna utvecklades många olika pedagogiska inriktningar – vilket inte fanns förut. De kooperativa förskolorna utvecklade alltså Montessori-, Ur och Skur-, Freinet och Waldorfpedagogik i Sverige.

Även när det gäller energilösningar är kooperativen först på alternativen. Utan kooperatörer hade inte vindkraften haft den andel (10 procent) av den totala elproduktionen i Sverige idag. Infrastruktur som bredband och el på landsbygden är idag  något som engagerat många i kooperativ. Solkooperativ ser vi idag en utveckling av.

Digitaliseringen möjliggör för större kooperativ. I framtiden kan man ana ett tjänster liknande  de som tillhandahålls av företag som Spotify, Facebook och Uber fast medlemsägt. Användarnas behov kommer att vara  den främsta drivkraften i dessa företag. Vinsten blir ett medel för att göra detta på bästa sätt. Dessa, så kallade digitala plattformskooperativ, inte sällan inom den så kallade kollaborativa ekonomin (enäggstvilling till kooperation), har blivit allt fler under de senaste åren.