Kollektivkrogen är mer än en restaurang – det är ett vardagsrum för delägarna och en mötesplats för hela staden. I ett land där ensamhet numera klassas som ett folkhälsoproblem visar Kollektivkrogen att det kan vara både roligt och enkelt att göra saker tillsammans. Här skapas vänskap, gemenskap och meningsfullhet, kväll efter kväll.

Och effekten märks långt utanför köket. När Kollektivkrogen slog upp portarna i kvarteret Caroli, ett område som länge haft svårt att locka verksamheter, började något hända. Livet återvände till gatan, grannarna började titta in – och plötsligt blev platsen en levande del av staden igen.

Kollektivkrogen visar att samarbete ger god eftersmak – för människorna, kvarteret och hela Malmö. Dessutom sprider sig idén om en meningsfull social fritid – systerkrogar växer nu fram både i Stockholm och Göteborg.

Kollektivkrogen i Malmö utsågs till Årets kooperativ i Skåne 2025, och var en av tre finalister i Årets kooperativ Sverige 2025.

Inlägget 82 delägare driver krogen där gemenskap står högst på menyn dök först upp på Coompanion.

Genom envishet, kreativitet och samarbete byggde de ett boende som gör det möjligt att leva kvar på en plats där priserna annars skenar. Föreningen har blivit ett föredöme för hur lokalt engagemang och samverkan kan lösa bostadsbristen på landsbygden. Här bor människor sida vid sida, delar vardag och ansvar, och visar att det går att skapa trygga, hållbara och prisvärda hem – tillsammans.

Hogslätts Vänboende har inte bara byggt hus, utan också byggt gemenskap. Det är en plats där människor kan rota sig, där ensamheten bryts och där nya idéer får växa. Ett lysande exempel på hur kooperation kan göra skillnad – på riktigt.

Hogslätts Vänboende utsågs till Årets kooperativ i Fyrbodal 2025, och var en av tre finalister i Årets kooperativ Sverige 2025.

Inlägget Tillsammans bygger de framtidens boende i Gerlesborg dök först upp på Coompanion.

Sedan starten 2022 har kooperativet blivit mycket mer än en butik. Här möts människor över en kopp kaffe, hjälper varandra med tekniken och pratar om stort och smått. Genom att ge plats åt lokala producenter skapas både arbetstillfällen och stolthet i bygden – och kunderna kan handla lokalt producerade varor året runt.

Ramsbergs Handel visar hur samarbete, omtanke och entreprenörsanda kan hålla landsbygden levande. Kooperativet stärker både den lokala ekonomin och gemenskapen, och skapar en hållbar framtid där människor kan leva, bo och trivas i Ramsberg – tillsammans.

Ramsbergs Handel prisades som Årets kooperativ Sverige 2025.

Inlägget Lanthandeln som hela bygden äger tillsammans dök först upp på Coompanion.

– Jag visste tidigt att jag ville skapa något mer än bara ett hem, säger Dicte Frost, en av grundarna till Ecovillage and Housing Cooperative. – Jag ville bygga en plats där människor lever i samklang med naturen och varandra – och där vi äger och förvaltar våra hem tillsammans, inte som spekulationsobjekt, utan som en gemensam trygghet.

Från idé till gemenskap

Idén om en ekoby föddes inte över en natt. Under flera år reste Dicte runt i Europa, besökte fler än 50 ekobyar, arbetade för det europeiska och danska ekobynätverket och var med och startade det ukrainska ekobynätverket. Det var på en av dessa resor hon mötte Benja, som växt upp i Findhorn Ecovillage i Skottland.

– Vi klickade direkt, berättar Dicte. – Vi hade samma vision om ett regenerativt bostadskooperativ och kompletterade varandras erfarenheter.

Tillsammans började de leta efter en plats för sin dröm. Flera fastigheter i Danmark var på tapeten – men inget kändes helt rätt. Tills de kom till Småland och Grimsnäs Herrgård.

– Vi blev förälskade på en gång. Platsen, byggnaderna, naturen – allt stämde.

Med Zuzanna, Samson, Kasper och Emma som medgrundare, och tack vare 12 impact-investerare, kunde de i april 2025 köpa gården. Finansieringen säkrades genom ett lån från Ekobanken, och Ecovillage and Housing Cooperative föddes.

Varför ett kooperativ?

– Vi lever i en tid där bostäder främst ses som en handelsvara, säger Dicte. Vi ville skapa ett icke-vinstdrivande och icke-spekulativt alternativ. Här tas mark, byggnader och natur ur marknadens logik och blir istället gemensamt ägda resurser.

Inspirerade av den franska modellen Les-Pas Sages – som erbjuder juridiska och ekonomiska verktyg för bostadskooperativ – blev Ecovillage and Housing Cooperative det första LPS-communityt i Skandinavien. – Vi vill visa att det går att bygga ett system där människor får bo tryggt och hållbart, utan att riskera att drivas bort av prisökningar och spekulation.

Coompanion – en avgörande pusselbit

För att drömmen skulle bli verklighet krävdes inte bara vision för gruppen, utan även en hållbar affärsplan. Något som Coompanion är experter på.

– Coompanion var avgörande för oss, säger Dicte. De hjälpte oss att utveckla vår affärsplan, gav råd, öppnade dörren till Ekobanken och tipsade oss om vår nuvarande kooperativt sinnade revisor. Utan den hjälpen hade vi inte stått här idag, menar hon.

Ett levande exempel

Idag bor 10 personer på gården och planen för regenerativt jordbruk och naturvård, och herrgården som kulturcentrum, börjar ta form. Här planeras konserter, kurser och workshops – och alla som bor här bidrar på olika sätt till att jobba mot målet.

– Vi är inte bara ett bostadsprojekt, säger Dicte. Vi är ett levande exempel på att en annan värld är möjlig. Vi skapar en plats där värderingar blir till praktik.

Råd till andra

När Dicte får frågan om råd till andra som vill starta något liknande är hon tydlig:
– Lägg tiden på att bygga en stabil grund. Gör research, skriv flera versioner av affärsplanen, ta in rätt människor och betala för juridisk hjälp. Och kompromissa aldrig med dina värderingar – översätt dem istället till praktiska lösningar.

Framtiden

Framtiden för Ecovillage handlar om att växa – inte i antal, utan i djup och påverkan. Nya investeringar ska göra det möjligt att köpa mer mark för naturvård, bygga fler hållbara bostäder och utveckla kulturverksamheten.

– Vi vill vara ungefär 30 personer som bor i samhället. Om du gillar det vi gör, bli en del av det! säger Dicte. – Som impact-investerare kan du sätta dina pengar i arbete för något gott. Minsta investering är 120 000 kronor – och varje krona bidrar till att skapa en mer hållbar framtid.

Mellan de gamla lindarna och ekarna på Grimsnäs Herrgård håller en ny sorts samhälle på att växa fram. Ett där gemenskap, hållbarhet och omtanke om både människor och natur står i centrum. Ecovillage and Housing Cooperative är inte bara ett hem – det är en vision i praktiken.

Inlägget Drömmen om ett hållbart och gemensamt hem blev verklighet i Småland dök först upp på Coompanion.

Hur började det?

– Verksamheten startade som ett projekt inom Stockholms läns landsting 1980 i syfte att ge ungdomar med nedsatt rörelseförmåga möjlighet att flytta hemifrån, berättar Erika. Kooperativet BOSSE föddes 1994 när förvaltningen för Västra omsorgsområdet hade press på sig att knoppa av flertalet basenheter. Då hade verksamheten utvecklats och arbetade med stöd, information och rådgivning till personer med fysisk funktionsnedsättning.

Varför valde ni att starta som ett kooperativ?

– BOSSE drivs som ett personalkooperativ. Detta för att främja demokrati, delaktighet och inflytande i företaget. Demokratin innebär att inflytandet bygger på att alla medlemmar har lika stort inflytande. En medlem – en röst. En fungerande företagsdemokrati i kooperativets form tycker vi är den bästa förutsättningen för en god utveckling av verksamheten, menar Erika.

Vilka är era kunder och varför väljer de just er?

– Vi vänder oss till vuxna med någon form av fysisk funktionsnedsättning. Vi ger samordnad rådgivning och stöd inom alla de vård- och rättighetsområden som berör livet med en funktionsnedsättning. Det är kostnadsfritt att komma till oss och det behövs ingen remiss. Vi arbetar utifrån ett kognitivt förhållningssätt där mötet med verksamhetsdeltagaren och konsulenten är jämlik. Detta är unikt. Vi erbjuder en helhetssyn där individen som kommer till oss är i fokus och där både det själsliga, fysiska och praktiska får utrymme och hanteras parallellt.

Vad är er dröm med företaget?

– Vår vision är att BOSSE ska finnas i hela Sverige och erbjudas till fler målgrupper. BOSSE-modellen, stärker den enskilde och möjliggör ökad kunskap, bättre hälsa och fler redskap till individen. Mötet med en person utgår från dennes Behov, Omvärlden, rätten till Självständighet, att allt sker i Samarbete samt med respekt för det Egna ansvaret. Vi är övertygade om att fler ”BOSSar” behövs i vårt land och att det på riktigt kan göra skillnad för individers hälsa och välmående men även göra stor positiv skillnad i samhällets struktur och ekonomi, berättar Erika.

Vad är de största fördelarna med att vara ett kooperativ, för just er?

– Allas involvering i verksamheten och alla frågor, små som stora. För oss skapar det en sammanhållning och styrka att fortsätta kämpa för alla människors lika värde och rätt till självbestämmande. Vårt personalkooperativ har en stor mångfald bland medarbetarna och det skapar en kunskapsgrund och en trovärdighet som vi är väldigt stolta över, säger Erika. Den demokratiska process ett kooperativ skapar är också en stor fördel. Alla kooperatörer har insyn och känner ansvar för verksamheten.

Om du skulle ge ett råd till några som funderar på att starta tillsammans, vad skulle det vara?

– Var noga med den gemensamma värdegrunden så att fundamentet är tydligt och starkt. Sträva mot en gemensam riktning och ha verksamhetens VARFÖR för ögonen i alla beslut.

Vill du komma i kontakt med BOSSE – Råd, Stöd & Kunskapscenter, besök deras webbplats.

Inlägget Delaktighet och jämlikhet nycklar till BOSSEs framgång dök först upp på Coompanion.

Nyttigaste Affären delas varje år ut till två eller fler företag som skapar samhällsnytta genom att göra affärer med varandra. Bakom priset står det kooperativa bostadsbolaget HSB Göteborg och företagsrådgivaren Coompanion.

I år går priset till IT-företaget Avanix och det sociala företaget Vägen ut! Aspektra. 

Det unika med Aspektra är att de erbjuder arbetsträning och anställer unga vuxna med diagnoser inom autismspektrat. Något som de själva menar gör dem bättre och mer konkurrenskraftiga. De restaurerar och säljer vidare äldre datorutrustning.

– Att få det här priset betyder otroligt mycket för oss! Det är ett bevis på att vi träffat rätt med vår affärsidé och att cirkulär IT är hett, vilket ger oss extra glöd i vårt fortsatta arbete för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Men mest av allt är det en seger för alla dem med en diagnos inom autismspektrumet som sitter på massor av kompetens men som aldrig har fått en chans att känna sig nyttiga eller behövda, säger Oscar Isidorsson Albino, verksamhetschef på det sociala företaget.

IT-företaget Axanix har under årens gång köpt tjänster av Aspektra och även hänvisat sina kunder dit och bidragit med en del utrustning som kunnat få nytt liv.

– ….., säger Henrik Lundin på Avanix.

Vägen ut! Aspektra startade som ett projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden, där även Avanix var en viktig partner. Tre år senare har det övergått till ett socialt företag som, tack vare affärerna som samarbetet dragit in, har kunnat anställa flera personer.

– När jag ser tillbaka på de här första två åren känner jag en stolthet över hur vi gått från att ha varit på ruta ett till att nu ha tre anställda som alla tre började hos oss som arbetsträningsdeltagare. Det har varit fantastiskt att se dem växa till att idag vara arbetsledare och förebilder. Mina kollegor är nu med och driver företaget mot vårt mål att bli den naturliga länken mellan autism och arbete, fortsätter Oscar.

Priset delades ut under 10-årsfirandet av Stora Sociala Företagsdagen i Göteborg den 15 november.

Juryns motivering

“Årets pris går till ett samarbete som byggt upp en fungerande och lönsam verksamhet från grunden. Två företag som tillsammans skapar affärer som leder till meningsfull sysselsättning för en målgrupp som annars har svårt att ta plats på arbetsmarknaden.

Den relation som Avanix och Vägen ut! Aspektra har byggt upp har både skapat värdefulla tjänster för IT-företaget och bra möjligheter för det sociala företaget att arbeta med sin målgrupp. Aspektra är dessutom ett kooperativt företag som arbetar utifrån människors egen förmåga på ett demokratiskt sätt.

Vid sidan om det viktiga sociala arbetet som företagen gör så skapas även ytterligare miljönyttiga värden, i och med att använd datorutrustning återvinns och återanvänds.

Ett samarbete som på kort tid skapat stor samhällsnytta och samtidigt byggt en hållbar grund för en lång fortsättning.”

Om priset

Nyttigaste Affären delas ut varje år av HSB Göteborg, Coompanion och Tillväxtverket. Priset går till två eller fler företag som tillsammans skapat riktig samhällsnytta genom ett affärssamarbete. Ett av företagen ska också vara demokratiskt organiserat.

I juryn ingår representanter från IKEA, HSB, Business Region Göteborg, Sociala Entrepreneurship Forum och Coompanion.

Läs mer om priset och nominera nästa års vinnare på Nyttigasteaffaren.se

För mer information

Oscar Isidorsson Albino, verksamhetschef Vägen ut! Aspektra
oscar.isidorsson@vagenut.coop
031-797 81 16

Henrik Lundin, delägare Avanix
henrik.lundin@avanix.se
0731-80 71 97

Staffan Olsson, delägare Avanix
staffan.olsson@avanix.se
0702-44 05 65

Vill du veta mer om priset Nyttigaste Affären? Kontakta Björn Granat, Coompanion på bjorn.granat@coompanion.se eller 0736-70 04 86

Pressbild

Ladda ner högupplöst pressbild

Inlägget IT lösningar med hjärta vinner Nyttigaste Affären dök först upp på Coompanion.

Röstånga energikooperativ är sprunget ur den skånska myllan – i en bygd med skaparanda och driv. Kooperativet grundades 2020 av eldsjälar som gärna ville se fler solcellstak och samtidigt förstå sig på teknik, marknad och styrmedel för att bli drivande i energiomställningen. Ambitionen var att möjliggöra för medlemmar att skaffa egna solcellsanläggningar, och andra förnybara och energieffektiva energilösningar, till överkomligt pris.

Idag har Röstånga Energikooperativ utsetts till Årets kooperativ Sverige av Coompanion, Fremia och We Effect. Priset syftar till att lyfta fram och hylla kooperativa företag som har utmärkt sig genom bland annat samhällsengagemang, innovation och hållbara affärsmodeller.

– Röstånga Energikooperativ är en förebild för andra kooperativ runt om i landet och visar på kraften av samarbete och gemensamma mål. Deras initiativ inom hållbar energiproduktion är beundransvärt och visar hur kooperativ kan spela en avgörande roll i att bygga en mer hållbar framtid, säger Gordon Hahn, ordförande Coompanion Sverige.

Att tillvarata just solenergi är en god lösning under stora delar av året; och en fantastisk lösning under sommarhalvåret. Idag kan Röstånga Energikooperativ med sin egenproducerade solcellsenergi försörja motsvarande ca 35 villor per år med el. Kooperativet ägs tillsammans av både privata hushåll, företag och organisationer och de gör hela produktionskedjan gemensamt; inköp, montering, installation och drift.

Årets kooperativ Sverige 2023

I år tävlade 13 kooperativa företag från olika delar av landet, nominerade av regionala Coompanion-kontor. En jury valde ut tre av dem som fick gå vidare till final, där folkets röster vägdes in efter röstning på webbplatsen aretskooperativ.se.

Förutom äran belönas vinnarna med en prissumma om 10.000 kr.

Juryns motivering lyder:

Röstånga Energikooperativ är en lysande stjärna inom den glödheta energisektorn! Med gemensam drivkraft har medlemmarna tillsammans lyckats forma en mycket framgångsrik energiplattform som inte bara är klimatsmart och miljövänlig – den ger även en starkt sammanhållande effekt i det gemensamma samhället. Sammantaget gör det Röstånga Energikooperativ till en högaktuell och god förebild såväl i energibranschen, som i kooperationen och samhällsutvecklingen i stort.

Juryn för Årets kooperativ Sverige 2023 har bestått av:

• Gordon Hahn, ordförande Coompanion Sverige
• Jan Edén, Fremia
• Anna Tibblin, We Effect
• Petra Pilawa, Svensk Kooperation
• Linnea Östlund, Tillväxtverket

Besök vårt nyhetsrum för fler nyheter och kontaktuppgifter

Här kan du se tidigare vinnare

Inlägget Gemensam solkraft vinnare i Årets kooperativ Sverige 2023! dök först upp på Coompanion.

Att använda begreppet gyllene tider är måhända i överkant – men det finns mycket för hantverkskooperativet Gaupa att glädjas åt. Detta är en ständigt modern 30-åring som ser till att hantverket behåller sin lyskraft.

Text och foto: Anders Lundin

Coompanion vill både gratulera och publikt uppmärksamma ett av Jämtland/Härjedalens mest kända varumärken när det gäller såväl hantverk som kooperativ. Medan den direkta omvärlden i centrala Östersund har förändrats kraftigt de senaste åren, så står Gaupa som en trygg stöttepelare i stadsbilden sedan 30 år, på Zätagränd 1.

Det här är så fjärran slit-och-släng som man kan komma, och ett bevis på att kvalitetshantverk håller i längden, även om formerna och forumen är i förändring liksom det övriga samhället.

Gaupa måste dessutom sägas vara ett föredöme när det kommer till föreningsföryngring. Sedan starten 1993 har både medlemmarna i kooperativet bytts ut med jämna mellanrum, liksom de 100-talet hantverkare som bidrar med sina alster till butiken.
Nu har dessutom Gaupa utsetts till Årets kooperativ i Jämtland/Härjedalen 2023.

Grattis och bra gjort, känns det självklart att utbrista.

– Intresset för hantverk är starkt, och det märker vi exempelvis på vår kundkrets som har blivit yngre. Det är också fler yngre som vill lära sig någon form av hantverk, berättar Elin Vikström Aloandersson som är Gaupas ordförande och silversmed till professionen.

Gaupa drivs av hantverkarna Emma Grelsson, Russ Murtagh, Ulla Salmonsson, Susann Myrenhammar, Åsa Ganell och Elin Vikström Aloandersson, där den samlade kompetensen och mångfalden är framgångsreceptet som bär genom decennierna.

Även Emma Grelsson vittnar om en liten renässans för hantverket, inte minst här i Jämtland/Härjedalen.

– Det hände saker i samband med pandemin. Det är exempelvis ett stort intresse för de kurser jag håller i, och jag själv har kunnat jobba heltid med hantverket sedan jag gick med i Gaupa 2018, berättar Emma som alltså personifierar föryngringen i kooperativet.

Just den kooperativa formen är också en av anledningarna till att Gaupa överlevt, intygar både Emma och Elin. Delägarna utgör ett team som växeldrar, i både medgång och motgång.

– Ibland tar besluten lite längre tid när det är flera som ska vara med och bestämma, men vi är inlyssnande gentemot varandra och en härlig grupp med olika intressen, framhåller Elin Vikström Aloandersson.

En given fråga är förstås om det lönar sig med hantverk? Om det exempelvis går att ta anständigt betalt för ett par stickade vantar eller en kaffemugg i keramik?

– För vissa lönar det sig, men det krävs ofta erfarenhet och att man arbetar metodiskt och långsiktigt. Just prissättningen kan vara svår, vissa vill sälja billigare än vad vi anser skäligt, vilket inte gynnar dem själva eller butiken.

Några av storsäljarna är tvådelade grytunderlägg av Göran Slöjdare, Ulla Salmonssons klassiska fjällmuggar i keramik och Susann Myrenhammars tenntrådsarmband. Något som står sig över tid är bruksföremål – det blir aldrig omodernt. De förmedlar även specialbeställningar, personliga önskemål och reparationer.

–      Vi har väldigt lite vitrinskåpsföremål, utan fokuset ligger på bruksföremål, alltså sådant som ska användas. Slöjd har en funktion, att man ska skapa det som behövs. Det står i våra stadgar att vi ska värna just det kulturarvet.

Mycket av flödet i centrala i Östersund har styrts mot Lillänge de senaste åren, men just vid Z-gränd har det öppnats nya butiker och skapats mötesplatser som ger liv och rörelse i kvarteret. Gaupa har gått i tankarna på att byta lokaler, för att exempelvis kunna erbjuda workshops, kurser och kanske en reparationsverkstad, men just nu vilar man tryggt i den positiva utveckling som råder kring deras koncept.

En av dem som hängt med Gaupa och dess utveckling i 15 års tid är Lotteli Bodén, som jobbar extra i både kassan och med andra arbetsuppgifter. Även hon ser en tydlig trend för Gaupa som inger framtidstro.

– När jag började så var det mest ”tanter” i min egen ålder som var intresserade av det här, men nu är det betydligt fler män, och dessutom yngre hantverkare. Det är exakt den här typen av konsumtion som behövs för att göra samhället mer hållbart, närproducerat hantverk. I min värld vill jag att presenterna ska vara bruksföremål, säger Lotteli Bodén och slår in ett paket åt dagens första kund.

I takt med att klockan närmar sig lunch så börjar kunderna anlända till butiken, och just för dagen är det ett gäng äldre kvinnor som synar produkterna särskilt noga innan de lägger upp dem på kassadisken.

– Äldre kvinnor är de mest kritiska men även de mest tacksamma kunderna, eftersom många av dem vet vilket omsorgsfullt arbete som ligger bakom hantverket, säger Elin Vikström Aloandersson och gläds åt att de just valt Gaupa för sina inköp.

Juryns motivering till Årets kooperativ i Jämtland Härjedalen lyder:

”Gaupa Hantverk har i 30 år arbetat för att lyfta och samla lokalt konsthantverk, slöjd och konst. Den fysiska butiken tillsammans med deras webbutik är ett betydande skyltfönster för länets hantverkare, slöjdare och konstnärer. Här möts du av det myller av kreativitet, konstnärskap och hantverksskicklighet som Jämtlands län bubblar utav. Hos Gaupa Hantverk hittar man det personliga och genuina utan att tumma på kvalitet. Tack för det jobb ni gjort och det ni bidrar med till konst och kultur i vårt län”.

Inlägget Årets kooperativ Gaupa hoppas på gyllene tider dök först upp på Coompanion.

I Coompanions reportageserie om kooperativ i Jämtland/Härjedalen så är turen kommer till
en framgångssaga som förtjänar att berättas vida omkring. Tack vare en imponerande känsla
för samtidens behov och förutsättningar, i kombination med flera portioner entusiasm och
goda viljor, så har det vuxit fram en verksamhet som gynnar både människor, djur och
lokalsamhälle. Allt i kooperativ anda.

Den som passerar skylten ”Hund-dagis” i jämtländska Ås är kanske mer upptagen av den
storslagna utsikten över Storsjön och fjällvärlden, än att fundera över skeendet i Torstas
gamla stall ett stenkast nedanför vägen.

Här har det skett en utveckling som knappt de inblandade själva hade kunnat förutspå. Det
som 2013 började med en utbildning i socialt företagande i Coompanions regi för Andreas
Fredriksson och Jennie Lantz, har nu blivit en sannsaga i ordets rätta bemärkelse.
Och inte bara för medlemmarna, utan även för de 10-tal anställda.

Konceptet är att fånga upp människor som av olika anledningar hamnat i ett utanförskap, och att utifrån deras individuella förutsättningar hitta en väg till arbetsmarknaden, alltså ett
klassiskt socialt företag med en hållbar affärsidé i grunden.

Vissa skulle nog beskriva det som rena hälsohemmet för hundar. Alla djur får en egen box,
med flera filtar och upphöjd bädd. De får minst två promenader per dag, och de rastas en
och en. Hundarna erbjuds också aktiviteter, exempelvis födosök, balansering och rörelse för kroppskontroll.

Det ska dock poängteras att kooperativets mest stabila ben inte är hunddagiset, utan i själva
verket städning/lokalvård. För att få grepp om historien så ber vi Jennie Lantz att plocka fram
de viktigaste milstolparna i kooperativets utveckling, där den tredje medlemmen är Carina Modig.

2014: Började servera lunch i Krokoms kyrka 3 dagar i veckan.
2016: Sköter bokföring, löner och fakturering själv. Skrev lokalvårdsavtal med Krokoms
Pastorat om veckostäd samt storstäd.
2017: Gick hunddagisutbildning på Torsta tillsammans med fyra andra deltagare.
2018: Utför de första städuppdragen åt Krokoms Kommun. Ansöker och blir beviljad Leader-
bidrag för uppstart av hunddagis. Öppnade café Parkstugan i centrala Krokom.
2019: Stänger ner lunchserveringen. Stallet renoveras och invigning av hunddagiset sker i maj.
2020: Börjar storstäda kyrkor åt Krokoms Pastorat.

Just idén med att satsa på ett dagis för hundar visade sig vara brilliant. Torsta naturbruksgymnasium hade också gått i de tankarna, men lämnade med varm hand över möjligheten till Fristad Entreprenad. Det visade sig finnas en närmast omättlig marknad i närområdet.

– Under pandemin var det många som av olika anledningar skaffade hund. När många sedan började återvända till sina arbetsplatser så stod de plötsligt utan omsorg för hunden, och våra platser fylldes snabbt. Just nu har vi 8 månaders väntetid för en plats, berättar Jennie Lantz när hon står vid morgonsamlingen och går igenom dagens schema med personalen.

Tajmingen var med andra ord utmärkt. Och för många i personalen blev Fristad snabbt en livsviktig oas, som exempelvis Marielle Berglund. Vinden sliter i nysnö och buskar när vi möter upp henne utanför hunddagiset, men hon utstrålar lugn när hon berättar om sin personliga resa hit.

– Jag jobbade som undersköterska åt flera olika arbetsgivare, men gick plötsligt in i den berömda väggen. Jag var helt slut, orkade knappt gå ut och trodde aldrig att jag skulle kunna jobba igen, säger Marielle som varit på Fristad i ungefär 4 år.

Från att lida av social fobi och utmattning så vände allt när hon fick chansen att börja arbetsträna på hunddagiset.

– Från början orkade jag ibland bara en kvart om dagen, men nu jobbar jag 75 procent.
Det här stället, med kollegorna, Jennie, och hundarna blev min väg tillbaka. Det jag fått
tillbaka är den sociala biten, förtroende för andra, självförtroende och självrespekt. Jag hade
aldrig varit där jag är idag om jag inte fått just denna möjlighet till arbetsträning, säger
Marielle.

Hon tycker att samhället ska skapa fler platser som denna, där man får en möjlighet att
arbetsträna. Hon tycker också att Försäkringskassan och arbetsförmedlingen skulle kunna
sträcka lite längre på tiden, så man inte känner stress och press under sin resa.

En annan anställd som verkligen värdesätter Fristad är Linn Johansson, som började
arbetsträna på Hunddagiset 2019 och sedan blev anställd i februari 2020.

– Den främsta orsaken till att jag stannat kvar är att jag älskar att jobba här och trivs
jättebra tillsammans med både personalen och hundarna. Jag får även väldigt bra
stöttning på arbetsplatsen och den anpassning jag behöver för att hitta rätt balans
som gör det möjligt för mig att arbeta trots mina svårigheter med måendet. Sedan
jag började här så har det bara gått framåt, säger Linn.

Hon beskriver Fristad som en trygg arbetsmiljö och att arbetsledaren utgår från varje enskild
persons arbetsförmåga och därför inte heller ställer för höga krav.
– Det är skönt att kunna känna att det arbete man orkar med är tillräckligt, konstaterar
Linn.

Jennie Lantz får alltså lovord från personalen, och hon har förståelse för de som jobbar där
eftersom hon själv gjort en liknande resa.

Vi undrar vilka de svåraste utmaningarna har varit?

– Till en början att lära sig allt kring företagande samt att balansera ekonomi med
socialt tänk, och personalfrågor. Rekrytering till styrelsen och styrelsearbetet har
också varit utmanande, det är svårt att hitta folk som är engagerade men också har
både ekonomiskt och socialt tänk.

Vad är din vision för kooperativet, låt oss säga om 5 år?

– Då erbjuder vi hundkurser privat och i grupp. Hunddagisets butik har ett större utbud
och vi har påbörjat renoveringen av övervåningen på stallet för att erbjuda fler
hunddagisplatser. Vi har etablerat oss som ett lokalvårdsföretag i Östersund och
utför bland annat flyttstäd och storstäd till privatkunder. Samt att vi har ett avtal med
Krokoms kommun om städ av delar av deras lokaler.

Vi önskar både Jennie, de övriga medlemmarna och personalen lycka till med att uppfylla
den visionen.

Text och bild: Anders Lundin

Inlägget Både människor och hundar utvecklas på Fristad Entreprenad dök först upp på Coompanion.

– Tanken om ett biodlarcentrum på Gotland föddes 2007. Det var jag och två biodlarkompisar som började.

Gösta Cedergren berättar i telefon från ett vinterkallt Visby.

– Vi bestämde oss för att bilda en ekonomisk förening, Honung Gotlandica. Där är man inte medlem, utan delägare. Insatsen var låg, 300 kronor, och årsavgiften 100 kronor. Vi ligger fortfarande på den nivån, bara en serviceavgift har tillkommit.

Gösta berättar att de var oerfarna och tänkte att de skulle kunna tjäna in sina kostnader ganska lätt.

– Vår idé var att köpa in medlemmarnas honungsöverskott, förädla det och ta ordentligt betalt för den här premiumprodukten. Vi skulle vara dyrast på hyllan. Och vi skulle sälja på Stockholmsmarknaden, inte konkurrera på hemmamarknaden.

De första åren gick det rätt trögt.

De första åren gick det rätt trögt. Det var svårt att få ihop den volym honung som behövdes. Och det var svårt att tränga igenom i Stockholm.

Föreningen hade ett startkapital genom projektpengar och fick även stipendium från Sparbanksföreningen. Och 2011 började det röra på sig. Föreningen hade då hundratalet biodlare på Gotland som delägare och ett 30-tal av dem levererade honung.

I dag hyr föreningen in sig på Gotland Grönt Centrum i Romakloster, en samlingsplats för de gröna näringarna på ön. Granne med en naturbruksskola finns medlemslokal och två slungor, samt en anställd som sköter verksamheten. Allt är certifierat och godkänt. Gösta är styrelseordförande, men har i övrigt ett vanligt heltidsjobb på länsstyrelsen.

Slungrummet är den medlemsförmån som han skattar högst. Det är bara att boka tid och använda utrustningen när man behöver. En annan förmån är att föreningen köper in vinterfoder – i år blev det 39 pall – direkt från tillverkaren och till ett lågt fraktpris. Och så kan medlemmar köpa glas fraktfritt.

– Vi gör av med 40 000 glas om året och medlemmar får förmånligt pris.

Fraktkostnader – i båda riktningar – är normalt en av svårigheterna som följer med att bo på en ö.

I dag har föreningen 180 medlemmar. Alla är inte aktiva, men ungefär två tredjedelar. På måndagar är föreningslokalen öppen och en viktig samlingspunkt.

2022 köpte föreningen in ungefär 18 ton honung från medlemmarna. Numera levererar man till ett 50-tal butiker i Stockholm med hjälp av en distributör på plats.

– Men det krävs att vi hela tiden talar om: ”här finns vi!” Och att vi står för äkta vara, att varje burk kommer från en biodlare som vi kan tala om vem det är, säger Gösta.

Han säger att stapelvaran på Stockholmsmarknaden är 350 grams- och 500 grams-burkar, medan man säljer småburkar på 50 gram presentpackade tre och tre till turister och båtar. Det är då årstidshonung med samma etikett.

– Men så har vi också 140 grams Visby-honung, säger Gösta Cedergren nöjt, den tar alltid slut.

Han berättar också om den speciella akaciahonungen från Botaniska trädgården i Visby, den som aldrig kristalliseras.

Målen har förändrats lite för föreningen med åren. I dag är det viktigaste en bra lokal och maskinell utrustning som fungerar.

– Vi har medvetet valt bort att göra marmelad, exempelvis, säger han. EN produkt med livsmedelsklassning är komplicerat nog, med sammansatta produkter med fler ingredienser blir det både besvärligare och mycket dyrare.

Ett önskemål för framtiden är att kunna förnya maskinparken när det behövs.

– Tänk dig själv att skruva på 40 000 lock, det sliter på handlederna.

Han trycker också på att det är nödvändigt för en ekonomisk förening att ha en bra relation med en bank.

– Det är viktigt att de känner till vad vi gör. Det behöver vara en bank i trakten, så de kan komma och titta. Och skäms inte heller för att söka projektpengar!

Oavsett hur man gör hänger mycket på den egna arbetsinsatsen, säger Gösta Cedergren.

Ett lite annat upplägg när det gäller gemensamt arbete har kooperativet Medotava i Lettland valt. Vi pratar med Janis Kronbergs, som är talesperson för kooperativet. Till vardags är han projektledare inom IT och har 80 egna bikupor.

– Medus på lettiska betyder honung, förklarar han allra först, och berättar att det är fem år sedan som kollegan Andis Titorenko började prata om att göra en workshop för att sälja bättre honung.

– Vi var åtta biodlare som hade samma idéer, var i samma ålder och hade olika styrkor och intressen. Vi beslöt oss för att arbeta tillsammans.

Medotava utvinner också bibröd, samlar pollen och propolis och experimenterar mycket med olika produkter. De startade i liten skala, marknadsför allting under ett gemensamt varumärke och har växt långsamt. 

Fem år senare har Medotava-kooperativet nu 500 bikupor och producerar ungefär 20 ton honung om året. 

Man smälter numera också vax i kollektivet och samarbetar kring burkning. På webbsidan marknadsförs sex sorters honung; tidigast under säsongen kommer vårhonung. Före midsommar är det gul sommarhonung. Sent i juli samlas hösthonungen in. Den är mörkare och innehåller även honungsdagg.

De övriga honungarna från kollektivet är tre monoflorahonungar; lind, bovete och ljung.

– Utöver det ville vi utveckla marmelader, berättar Janis Kronbergs. Vår bestseller är en marmelad på honung och havtornsjuice. Vi har också provat honungsmarmelad med svarta vinbär, röda vinbär eller kvitten.

Text: Lena Grape Lilliehorn, redaktör hos Biodlarna

Läs mer här: 

honunggotlandica.se

medotava.lv

Inlägget Flera sätt att arbeta på gemensamt vis dök först upp på Coompanion.