Så föddes idén

Det var under 2020 som idén till Inner Development Goals-projektet föddes. Ett antal pionjärer inom hållbar utveckling höll samtal om vad som krävs för att vi ska kunna uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i tid. Och de var överens om att det finns en blind fläck. 

Det talas för mycket om vår gemensamma vision och för lite om hur de som ska förverkliga den bäst kan tränas och utrustas. Vilka personliga förmågor som är mest grundläggande för att en person ska kunna arbeta effektivt mot hållbarhet och hur man kan hjälpa människor att erövra dessa. 

Ett ramverk arbetas fram

De var också överens om att dagens forskning har mycket att bidra med för att ge verktyg till människor som står på strategiska positioner i kampen för hållbar utveckling. Därför började de med att involvera några av världens mest framstående forskare och tankeledare inom relevanta ämnesområden. 

Genom enkäter tog de sedan kontakt med tusentals människor, forskare inom psykologi, men också aktivister och ledare inom organisationer, företag och institutioner som målmedvetet arbetar mot Agenda 2030. De fick svara på frågor om vilka förmågor som de ansåg behövdes hos en person för att hen ska kunna vara en god ledare i hållbarhetsarbetet. 

Utifrån enkäterna har man nu färdigställt ett ramverk. Det består av 23 mänskliga kvaliteter, uppdelade i fem kategorier: Varande (relationen till mig själv), Tänkande (kognitiva förmågor), Relaterande (att bry sig om sin omgivning), Samarbetande (sociala förmågor) och Agerande (att driva fram förändring). Du kan läsa om ramverket i sin helhet på organisationens hemsida.

En verktygslåda för att vässa förmågorna

Nästa steg i projektet är att ta fram en verktygslåda med teorier och metoder som kan användas för att hjälpa människor att utveckla de egenskaper man fått syn på. Tanken är att konceptet ska vara enkelt att ta till sig för vem som helst, oavsett vilken kultur eller organisation man tillhör. På så vis hoppas man att Inner Development Goals-projektet kommer att bli en globalt verkande accelerator i vårt arbete för att uppnå målen inför 2030.

Jan Artem Henriksson till Stora Sociala Företagsdagen

Generalsekreterare för organisationen IDG:s, Jan Artem Henriksson, kommer att vara en av programpunkterna på Stora Sociala Företagsdagen i Göteborg den 12 oktober. I ett förinspelat inslag kommer han att berätta om hur det gick till när projektet grundades och vad de hittills uppnått. 

Missa inte detta! Har du inte bokat biljetter till Stora Sociala Företagsdagen? Det är inte försent! Klicka här för att läsa mer och knipa din plats!

Inlägget Så accelererar vi för att nå hållbarhetsmålen till 2030 dök först upp på Coompanion.

1. Kollektivhus

Ett kollektivhus är ett hus där alla boende har varsin lägenhet, men man har utöver det ett gemensamt kök och matsal, samt ev. ytterligare lokaler där man kan umgås och syssla med sin hobby. I ett kollektivhus delar man ofta på matlagningen och äter tillsammans under veckorna. Upplåtelseformerna kan vara kooperativ hyresrätt, bostadsrätt eller hyresrätt.

Hemsidan till föreningen kollektivhus NU innehåller information om de flesta kollektivhus och startargrupper som finns i Sverige.

2. Co-living

Detta är också ett kollektivboende, men här har de boende ett rum var och delar på kök och badrum. En annan skillnad mot kollektivhus är att det är ett bolag som driver kollektivboendet och agerar hyresvärd efter att själva ha hyrt fastigheten.

3. Kooperativ hyresrätt

Detta är en blandning mellan att bo i hyresrätt och att bo i bostadsrätt. Förespråkarna menar att man får det bästa av två världar! Som boende blir man medlem i en ekonomisk förening, som man sedan hyr en lägenhet av. För att få hyra lägenheten måste man betala en insats som man får tillbaka när man flyttar ut.

4. Byggemenskap

I en byggemenskap är det de som ska bo i fastigheten som också själva driver projektet att bygga den. Upplåtelseformen bestämmer de gemensamt över- det kan vara hyresrätt, äganderätt eller kooperativ hyresrätt.

5. Dela lägenhet med vänner

Ett vanligt sätt att dela boende är att hyra en lägenhet tillsammans med sina kompisar. Problemet är att de flesta hyresvärdar vill att bara en person står på kontraktet. De andra står då som inneboende- och riskerar att åka ut när den som står på kontraktet vill flytta.

6. Kompiskontrakt

Lösningen på detta kan vara ett så kallat kompiskontrakt. I ett sådant kan två personer under 27 år skriva ett kontrakt på en lägenhet, som de sedan delar under max fyra års tid. Man ansvarar för lägenheten och betalar hyran tillsammans. Ingen av kompisarna är hyresvärd åt den andre och om någon vill flytta ut så skrivs bara kontraktet om med en ny person som vill flytta in.

Coompanion hjälper dig att komma igång

Vill du ha mer matnyttig information, tips och verktyg? Coompanion har stor erfarenhet av kooperativa lösningar. På den här sidan kan du bland annat ladda ner vår broschyr “Bygga och bo hållbart tillsammans”, lyssna på webbinarier och få guidning om sådant som finansiering och upplåtelseformer. Vi erbjuder dessutom gratis rådgivning för dig som funderar på att ingå i en bygg- eller bogemenskap!

Inlägget Delat boende – för klimatet, ekonomin och gemenskapen dök först upp på Coompanion.

Undersökningen gjordes på personer i åldrarna 18-79 år och visade bland annat att 55 procent är positivt inställda till kooperation medan bara nio procent är negativa. 

Unga särskilt positiva

En grupp som stack ut i undersökningen var dock unga vuxna mellan 18 och 29 år, som visade sig särskilt intresserade av den kooperativa företagsformen. Hela 60 procent av dessa ville lära sig mer om vad det innebär att starta ett kooperativt företag, en siffra som också ökat sedan en likadan studie gjordes 2017.

Anders Dahlquist-Sjöberg, ordförande i Svensk Kooperation, är inte förvånad över de ungas intresse.

– Den kooperativa företagsformen med sitt fokus på långsiktighet, hållbarhet och ansvarstagande passar perfekt in i både dagens och morgondagens näringsliv, kommenterar han.

Kunskapsnivån behöver öka

Men enligt studien ligger samhället fortfarande efter vad gäller att utbilda om kooperation. Generellt sätt, men framför allt bland unga, är kunskapen låg. 

-Det är viktigt att utbildningsväsendet tar sitt ansvar och utbildar om den kooperativa företagsformen, eftersom intresset är stort och kunskapen låg hos unga, fortsätter Anders Dahlquist-Sjöberg.

Dock ser det ut att gå lite försiktigt åt rätt håll. Enligt en jämförelse mellan dagens studie och den som gjordes 2017 har kunskaperna om kooperativt företagande ökat med tiden.

Funderar ni på att starta ett kooperativ?

Kanske vill ni lära er mer om vad det innebär, eller boka in en tid för gratis rådgivning? Välkomna till oss på Coompanion!

Inlägget Intresset för kooperation ökar bland unga dök först upp på Coompanion.

Många unga som startar kooperativ idag tilltalas av värderingar som självhjälp, demokrati, rättvisa, solidaritet, jämlikhet och personligt ansvar. Sådant som kooperation bygger på. Säkert är det därför som antalet kooperativ ökar. I Sverige finns idag fler än 40 000 företag som drivs som ekonomiska föreningar. Det är den företagsform som är mest gynnsam för ett kooperativ, och även den där nystarterna ökar mest. Kooperativ ligger i tiden!

Kooperation styrs enligt de sju kooperativa principerna. Dessa är:

1. Frivilligt och öppet medlemsskap
2. Demokratisk medlemskontroll (en medlem, en röst)
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande
4. Självständighet och oberoende
5. Utbildning, kompetensutveckling och upplysning
6. Samarbete mellan kooperativa företag
7. Samhällssyn (att arbeta för en hållbar utveckling)

Är ni nyfikna på vad det innebär att starta ett kooperativ? Kanske har ni till och med redan en färdigutvecklad affärsidé? I så fall är ni varmt välkomna att höra av er till Coompanion för att få gratis rådgivning. För att kunna starta ett kooperativ behöver man vara minst tre personer, men man är välkommen till oss även om man ännu bara är en eller två.

Inlägget Därför väljer många unga att starta kooperativ dök först upp på Coompanion.

Det är en solig augustimorgon när vi besöker Bunkern i Vasastan, där ljudet av slagverk tränger igenom från replokalerna. I en kontorslokal mitt i smeten sitter Bunkern Bokar-gänget och planerar dagens arbete. Stämningen är öppen och man har nära till skratt. Arbetet leds av Ebba Westerberg, som å ena sidan är frilansande musiker, å andra sidan jobbar som projektledare på Coompanion.

Ebba berättar i vår pratstund efteråt om hur idén till Bunkern Bokar växte fram. 

-Som frilansande slagverkare kunde jag lätt konstatera att det är varje musikers dröm att ha någon som hjälper till att boka gig. Och samtidigt mötte jag ofta i mitt andra arbete människor, som hade potentialen att göra just det jobbet, men som behövde hjälp att ta sig in på arbetsmarknaden. Det var så idén föddes.

Hon fortsätter med att lyfta fram projektets egenart: 

-I mitt arbete med sociala företag har jag också tyckt att det har blivit lite likriktat med vilka jobb som kan erbjudas för människor med funktionsnedsättningar. Det handlar oftast om hunddagis eller café, vilket inte är fel i sig. Men Bunkern Bokar sticker ut på det sättet att man ger sig in en helt annan bransch än någon av de vanliga.

Ett svårt jobb 

Det gänget runt bordet håller på med idag är att planera inför deltagandet i Frihamnsdagarna. Den 27:e augusti ska några bokare delta i ett streamat panelsamtal om Bunkern Bokar. Arbetet skrider mjukt framåt i och med att bokarna ger råd till varandra om hur man ska presentera sig.  

Ebba pekar efteråt på att det är relativt avancerade arbetsuppgifter som ska lösas. 

-Som nu, när vi planerar ett panelsamtal. Annars kan det handla om att bygga hemsida, fixa planscher eller redigera video. Och självklart att knyta och hålla kontakt med arrangörerna. Man måste kunna hantera olika datorprogram, sälja in via telefon och mycket mer.

När jag frågar henne om vilka utmaningar hon har stött på så förklarar hon att det varit just detta, att hitta ett bra sätt att handleda varje bokare in i de nya uppgifterna. 

Social aspekt viktig

Hon berättar också om hur det var att starta Bunkern Bokar mitt under brinnande pandemi (våren-21):

– Vi fick bara vara fyra personer i samma rum till en början. Men jag tyckte ändå att det var rätt läge att starta upp. Det kändes viktigt att få ut människor ur isoleringen när den var som värst.

Hon förklarar att den sociala aspekten av arbetet är viktig på Bunkern Bokar. 

-Även när vi har mycket att göra tar vi oss alltid tid för fika och småprat. 

Uppfyllda mål- med råge 

Det är en underdrift att säga att man har uppfyllt sina ambitioner. Ebba berättar att hon i projektansökan, som gick till Arvsfonden, satte upp målet att gänget skulle ha 3-4 band i sitt stall efter ett års tid. Idag, ett och ett halvt år senare, har man 22 band. Man skulle också ha 3 inbokade gig vid ungefär den här tidpunkten, och har lyckats boka in 47. Dessutom har en av bokarna i projektet redan blivit anställd, ett halvår tidigare än vad man räknat med. 

-Det roliga är självklart att se människor växa, men också att vi har lyckats så bra med vårt arbete.   

På bunkernbokar.se kan den som är intresserad läsa mer om projektet och artisterna.  

Inlägget Bunkern Bokar plöjer ny mark i två världar dök först upp på Coompanion.