För många blir idén om att öppna en egen krog bara en dröm – och för de som faktiskt tar steget innebär det ofta höga risker och mycket jobb. Kollektivkrogen i Malmö föddes ur idén att istället göra det tillsammans. Två heltidsanställda, köksmästare Frédéric och kocken Reza, arbetar på krogen tillsammans med 82 delägare som turas om att bemanna matsalen, baren och köket vid sidan om sina vanliga jobb. Nu får de pris som årets kooperativ i Skåne!
Grattis Ola Rasmusson, du är initiativtagare och ordförande för Kollektivkrogen. Ni har blivit utsedda till årets Kooperativ i Skåne. Hur känns det?
– Det känns jätteroligt – verkligen!
Vad tycker du själv är det bästa med att driva Kollektivkrogen?
– Vi har skapat den här platsen för alla delägarna, så att de får leva ut sin dröm att driva krog på ett enkelt sätt. Den glädje som uppstår när man gör något tillsammans på det viset – det är det bästa!
Vilka har varit era största framgångar sedan starten?
– Det är väl att det gick! Det har ju aldrig gjorts innan och det var ju verkligen ett experiment och inte minst ett socialt experiment. Kan vi vara så många delägare och gå mot samma mål? Att få det att funka är den största framgången! Dessutom ger det en meningsfull fritid och öppnar upp tanken för att det som man inte klarar på egen hand, det kan man klara tillsammans. Och vi har gått med vinst år två, vilket ju är fantastiskt för en krog! Det blir låga personalkostnader, för att alla delägare ställer upp och jobbar. Det är ett bra sätt att driva någonting med utgångspunkt i den ideella och sociala kraften.
Ola Rasmusson är initiativtagare till Kollektivkrogen i Malmö.
Vilka utmaningar har ni haft?
– Vi har faktiskt inte haft några vidare utmaningar utan det har rullat på ganska så enkelt. Det skulle i så fall vara när vi bestämde oss för att gå från tre till två anställda genom att säga upp restaurangchefen. Den förändringen vände ekonomin på några månader och som delägare tvingades vi ta ett större ansvar – vilket nästan var bättre! Det gick inte att gömma sig bakom en restaurangchef längre. I arbetslagen som består av fem personer upprättade vi ett system med mellanchefer, som hos oss kallas “småpåvar”. De är lite mer ansvariga, har koll på allt och fungerar som ett filter mellan delägarna och köket. Annars är det jobbigt att få samma frågor varje dag.
Haha, vilken titel att ha på CV:t! Utöver systemet med “småpåvar” – hur har ni organiserat er, för att ta vara på kraften i att vara 82 delägare?
– Jag hade från början en idé om att ha olika arbetsgrupper, men väntade medvetet med det och då bildade de sig själva – en vingrupp, en ölgrupp och så vidare… De har uppstått utifrån idé och passion. Uppstår det något som vi behöver ta tag i så har gruppen i princip bildat sig själv. Utöver det har vi en ledningsgrupp som håller kontakten genom en chattgrupp. Där har vi med någon som är duktig på kultur, någon som kan servering, ekonomi och så vidare – alla de delar som behövs för att driva verksamheten.
Vid uppstart sökte ni 50 delägare som ville gå in med 35 000 kr var och jobba två kvällar i månaden. Ni fick kontakt med så många som var intresserade att ni nog hade kunnat starta två krogar. Hur gjorde ni urvalet av delägare?
– Målet var att ha en så bred grupp som möjligt, så att vi inte plockar alla i samma vänskapskrets. Vi ville ha en spridning vad det gäller kön och bransch. Det har blivit en väldigt härlig mix av alla delägare och listan på folk som vill vara med blir bara längre och längre. Om någon går ur, så får någon annan kliva in. Vi har bestämt att en andel bara får delas i två delar, så maxtaket är 100 delägare. Delar man på en andel så jobbar man en gång i månaden – vilket kanske är lite för lite – och två kvällar kanske är lite för mycket. Det är väldigt organiskt och vi lär oss efter hand!
Hur bidrar Kollektivkrogen till delägarnas individuella utveckling?
– Ett individuellt fokus kanske inte är syftet, men har man en idé så genomför man den! En delägare med grekiskt påbrå ordnar till exempel en grekisk helg, då hela grekiska Malmö kommer hit. Hon driver det själv, men har hjälp av oss. 82 delägare innebär ju också 82 bra idéer, så man kan inte lägga sitt förslag på styrelsen eller någon annan utan man måste själv vara beredd att driva initiativet eller den förändring som man vill se.
Hur tycker du att Kollketivkrogen bidrar till hållbar utveckling?
– Vi bidrar till hållbarhet i form av social hållbarhet och en meningsfull fritid. Och vi har verkligen förändrat den lilla hörnan som lokalen finns på i kvarteret Caroli. “Det är ju helt dött där borta!”, fick vi höra när vi startade. Men vi såg potentialen i ett bra läge med sol, rätt storlek och en fastighetsägare som ville satsa på oss. Vi tyckte det också kändes rätt med en plats som man söker sig till själv – att projektet drar publiken – och att man inte bara hamnar där av en slump när man är ute för att gå på krogen på till exempel Lilla torg.
Coompanion Skåne har fått rådgivningsförfrågningar från studenter som vill starta “en kollektivkrog för studenter”. Och i Stockholm och Göteborg finns nya kollektivkrogar inom kort. Berätta mer!
– Som student var jag själv superaktiv i Lund och allting byggde på att vara med i något för att man tycker att det är roligt. Kollektivkrogen är ett sätt att komma tillbaka till det sättet att driva saker. Det har visat sig att många drömmer om att ha en krog och han som startar upp i Stockholm ville först pendla ner till Malmö för att vara med. Nu har de dragit igång där med delägare och håller på att kolla efter en passande lokal. I Mölndal vill de göra om en gammal ostbutik till kollektivkrog och en grupp från Växjö har också varit här på besök.
Vad betyder det intresset för er?
– Vi har funderat på vad det innebär för oss. Ska vi göra en franchise? Men det skulle ju vara att gå emot hela tanken bakom initiativet. Istället har vi tagit fram ett manifest – “Vad är en kollektivkrog för oss?” – som vi delar med de som vill verka i samma anda. Utgångspunken är att vi gör det för att det är roligt, vi ska inte drivas av försäljning eller av att maximera vinster. Dessutom vill vi vara en schysst spelare i restaurangbranschen och inte konkurrera ut andra. Syftet är bara att gå ihop och skapa en plats där delägarna kan leva ut sina drömmar. Det fina är att vi kan hjälpas åt och hälsa på varandra. Framför allt så får man ju ett otroligt nätverk av expertis. Bland delägarna har man en expert inom vad man än behöver hjälp med!
Läs mer om Kollektivkrogen – och boka bord – på deras hemsida.
Läs Kollektivkrogens manifest (pdf).
Kollektivkrogen har utsetts till Årets kooperativ i Skåne 2025 av Coompanion Skånes styrelse.
Därmed representerar de Skåne i den nationella tävlingen Årets kooperativ, där finalisterna presenteras under oktober månad.
