Nya socialtjänstlagen och aktivitetskravsreformen skapar möjligheter till samverkan

Den 1 juli 2025 trädde den nya socialtjänstlagen (SoL) i kraft, som ställer högre krav på förebyggande åtgärder och samverkan med civilsamhället. Dessutom utreder regeringen en aktivitetskravsreform som, i ett led att få fler i jobb, kommer att innebära en kommunal skyldighet att anordna aktiviteter på heltid för de personer som uppbär försörjningsstöd. Vad kommer detta att innebära i praktiken? Annika Weman Widegård, utvecklingsstrateg Social Innovation Syd, ger oss en inblick.

Hej Annika! Kan du berätta mer om den nya socialtjänstlagen?

– I den tidigare lagen har det varit lite begränsat att göra de mer frivilliga insatserna som inte kräver biståndsbedömning vilket har resulterat i fördröjda hjälpinsatser. Den nya socialtjänstlagen ska både tydliggöra och möjliggöra ett större fokus på det förebyggande arbetet. Det handlar om de insatser som kommunen kan, eller ska, ge till sina invånare. En del kommuner kanske redan tidigare har samarbetat med idéburen sektor och med civilsamhället medan för andra är det jättenytt att göra det. Så det varierar väldigt mycket hur långt man har kommit i det arbetet.

Sommaren 2026 kommer aktivitetskravsreformen att träda i kraft. Hur kommer den att fungera i relation till den nya socialtjänstlagen, och vad innebär det för kommunerna?

– Socialtjänstlagen och aktivitetskravsreformen är två väldigt stora reformer som kommer ta lång tid att genomföra och som kommer innebära stora förändringar, i synnerhet om det ska genomföras på ett bra sätt. Inte minst kan de upplevas som kolliderande. Å ena sidan säger socialtjänstlagen att vi ska arbeta med stöd och tillgänglighet med fokus på ett mer aktivt och uppsökande arbete. Å andra sidan ställer aktivitetsreformen inte bara krav på kommuner att erbjuda heltidssysselsättning för de som uppbär försörjningsstöd; den ställer även arbetskrav på de berörda invånarna. Vidare skiljer socialtjänsten på ekonomiskt bistånd och annat stöd vilket kan resultera i oklara förväntningar hos medborgarna rörande vilket stöd de kan förväntas få av kommunen och vad som förväntas av dem själva.

– Med andra ord är det ett väldigt komplext förändringsarbete som kommunen ska genomföra tillsammans med andra aktörer som civilsamhället och idéburen sektor.

Inom Social Innovation Syd undersöker ni nya möjligheter till samverkan kopplat till SoL och aktivitetsreformen. Hur ser det arbetet ut?

– Vi har i projektet ganska tidigt konstaterat att det här är en jätteviktig fråga som väcker engagemang eftersom projektet syftar till att stödja social innovation rörande samhällsutmaningar, i synnerhet kopplat till arbete och utanförskap. Det finns ett “fönster” där vi vill agera och det är jättebra att projektet pågår under den här förändringstiden. Vi har också förstått att det finns både kommuner och idéburna aktörer samt andra aktörer som vill skapa ett lärande och jobba med social innovation. Därför har vi med tiden landat i att samverkansmöjligheter kopplade till socialtjänstlagen och aktivitetsreformen är en fråga som vi vill djupdyka i inom ett av pilotprojekten kopplat till Social Innovation Syd.

Vilka är involverade i piloten? 

– Eftersom det är en komplex fråga som berör många är vi flera involverade aktörer, och antalet kommer att öka med tiden. De som är med i detta skede är ett antal kommuner, Skoopi, Arbetsförmedlingen, folkbildningen såsom Medborgarskolan och Folkuniversitet samt ABF. Många av dem har tidigare erfarenhet av arbete med målgrupper som behöver komma ut på arbetsmarknaden men som har ganska komplexa behov som de behöver stöd med.

Vilka utmaningar ser ni? 

– En central utmaning inom projektet är att det finns olika logiker och okunskaper om andra aktörers områden. Resurser är en annan utmaning, främst finansiella resurser men även andra resurser. Både för offentlig och idéburen sektor har det varit väldigt tufft resursmässigt.

– För kommuner är det dels att kunna erbjuda aktivitetsstöd till de som är i behov av det. Dessutom finns det också en osäkerhet kring arbetsfördelningen mellan utredningar och insatser som inte är biståndsbedömda. 

– Vidare finns en hel del föreställningar om att det är svårt eller rentav omöjligt och lönlöst, som följd av en rädsla för att ens våga prova. Det kan lösas genom en gemensam satsning, eller att dela upp arbetet sinsemellan för att sedan lära av varandra, som i den här piloten. Här ser vi att det finns en kraft i att vi gör saker gemensamt.

– Arbetslösheten är hög vilket gör att i ett annat läge hade detta inte varit lika svårt. Det gör också att människor som står längst ifrån arbetsmarknaden och som är fast i ett långvarigt utanförskap, kommer att drabbas ännu hårdare.

Vilka möjligheter ser ni?

– Piloten bidrar till möjligheten att tänka utanför boxen och att se människorna som tillhör de berörda målgrupperna. Om kommuner samarbetar med idéburen sektor ökar det chansen att de allra mest sårbara också blir synliggjorda i dessa tuffa tider, och det tror jag är extra viktigt.

Var är ni just nu i projektfasen och vad blir nästa steg?

– I projektet är vi fortfarande i en ganska tidig fas, likaså i den här piloten. Detta är en relativt omfattande pilot så vi får skynda långsamt, göra det här noggrant och ha med alla aktörer. Det blir viktigt att vi får möjlighet att lyssna till varandra och att alla upplever att vårt arbete bidrar till vårt syfte med piloten och projektet i sin helhet. Sedan behöver vi också göra några vägval och de besluten måste vara väl grundade. Därför tar det lite tid att jobba med problemformuleringen men jag tror att det kommer vara värt det. Det är viktigare att jobba med rätt problem än att ha för bråttom.

Hur kommer fler kunna ta del av erfarenheter och kunskaper på temat?

– Det är en viktig punkt för jag tror att många kommer vilja ta del av det. Vi har kommit fram till att vi vill ha med många och hitta aktiviteter där vi både kan ställa frågor men också testa teser och sprida kunskap. I nästa fas kommer vi att bredda för att sedan smalna av.

– I idéburen sektor, men även i offentlig sektor, är frågan om idéburen välfärd på tapeten så där behöver vi bjuda in till dialog, vilket är någonting som också efterfrågas. Vi har även en forskare i projektgruppen för piloten. Så det finns ett intresse från det området, både till att vara involverade men också att följa och ta del av detta.

För ytterligare information, kontakta:

Annika Weman Widegård, utvecklingsstrateg
E-post: annika.weman.widegard@coompanion.se
Tel: 073-555 84 93

“Social Innovation Syd” är en regional satsning som ska främja samverkan mellan civilsamhället, sociala företag och offentliga aktörer. Målet är att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad och ekonomisk trygghet genom nytänkande lösningar och långsiktiga finansieringsmodeller.