Traditionella företag reagerar ofta på kriser genom massuppsägningar. Men nyare ekonomisk forskning visar varför den kooperativa verksamhetsmodellen fungerar annorlunda – och skapar stabilare trygghet för både anställda och lokalsamhällen.
Ekonomerna Robert E. Hall och Michael Woodford tilldelades Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sin forskning om hur makroekonomi – alltså hela samhällsekonomin – måste förstås utifrån mikroekonomiska fundament. Det handlar i grunden om hur enskilda individer och företag faktiskt agerar i vardagen och hur deras beslut sammantaget påverkar konjunkturen.
Även om Hall och Woodford främst har studerat traditionell penningpolitik och makroekonomi, ger deras slutsatser ett starkt teoretiskt stöd för kooperativ ekonomi och förklarar varför kooperativa företag ofta visar sig vara mer stabila under kriser.
Låsta löner och uppsägningar – varför spricker traditionella bolag?
En av Robert E. Halls viktiga insikter handlar om så kallad lönerigiditet – alltså trögrörliga löner. I traditionella aktiebolag är det svårt att snabbt justera löner eller marginaler när efterfrågan viker.
Eftersom ett aktiebolag i första hand styrs av kravet att maximera kortsiktig vinst och värde för externa aktieägare, återstår ofta bara en utväg när intäkterna faller: massuppsägningar för att kapa kostnader. Detta förstärker i sin tur lågkonjunkturen i hela samhället när köpkraften hos de uppsagda försvinner.
Den kooperativa flexibiliteten
I ett medlems- eller medarbetarägt kooperativ ser drivkrafterna helt annorlunda ut. Här är målet medlemsnytta och långsiktig sysselsättning, inte extern aktieutdelning.
När vi tillämpar Halls och Woodfords modeller på den kooperativa företagsformen blir det tydligt varför kooperativ agerar annorlunda i kriser:
- Flexibilitet framför avskedanden: I stället för att säga upp personal väljer kooperativ ofta att tillfälligt sänka sina marginaler eller justera interna ersättningar. Eftersom ägarna och de anställda är samma personer (eller nära knutna till varandra) finns en helt annan förståelse för kollektiva lösningar som skyddar jobben.
- Bevarad kompetens: När konjunkturen vänder behöver kooperativet inte lägga tid och resurser på att rekrytera på nytt – kunskapen och kompetensen finns kvar i företaget.
Olika drivkrafter förändrar hela ekonomin
Framför allt visar Hall och Woodford att man inte kan anta att alla företag i en ekonomi fungerar på samma sätt. Äldre ekonomiska modeller utgick ofta ifrån att alla företag var homogena, renodlat vinstmaximerande aktiebolag.
Genom att öppna upp för att studera de exakta mikroekonomiska drivkrafterna visar teorierna att om syftet med företagandet förändras – från ren vinstmaximering till medlemsnytta – så förändras också hela ekonomins reaktionsmönster. En ekonomi med en hög andel kooperativ uppvisar ett helt annat aggregat beteende:
- Jämnare konsumtion: När anställda får behålla sina jobb behålls köpkraften, vilket stöttar det lokala näringslivet även i sämre tider.
- Mindre volatilitet: Ekonomin drabbas inte av lika djupa dalar och tvära kast under ekonomiska chocker.
Vad betyder det här i praktiken?
Att koppla ihop årets ekonomipris med kooperation sätter ord på det vi ser varje dag på Coompanion – när vi äger och fattar beslut tillsammans blir vi tryggare ihop.
Sättet vi organiserar företag på spelar roll – inte bara för dem som jobbar där, utan för hela lokalsamhället; och samhället i stort. Kooperativt företagande visar att det går utmärkt att kombinera god affärsnytta med omtanke om varandra, även när tiderna blir svåra.
