Vägen till finansiering för sociala innovationer är svår. Det visar en ny utvärdering av Serus, som är Sverigeledande utredningskonsulter inom Social return on investment.
Utvärderingen visar att många av de sociala företagen fått kalla handen när de vänt sig till traditionella finansiärer.
En egnahemsfabrik för unga och nyanlända, ett återbruksföretag för minskat utanförskap och en byskola med profilen ickevåldskommunikation. Det är några av det tjugotal sociala innovationer som de senaste två åren finansierats med stöd av Mikrofonden, Ekobanken, Coompanion, Hela Sverige ska leva och Vinnova.
Innan en lösning kunde hittas genom samarbetet med Mikrofonden och Ekobanken försökte flera föreningar att lösa situationen genom att de ideellt engagerade styrelseledamöterna tog stora privatekonomiska risker. Utvärderingen visar också att vinsterna av dessa sociala innovationer kommer det omgivande samhället till del, bland annat genom lägre miljöbelastning och minskade kostnader för kommuner.
— Mikrofonden är en väldigt viktig aktör för den sociala ekonomins organisationer, alltså ekonomiska föreningar och motsvarande, i Sverige, säger utredaren Erik Jannesson vid Serus.
