Föreningsjuristen Magnus Andersson ger svar på frågor om fiberföreningar, bredbandstöd, medlemsinsatser och moms samt andra aktuella frågor från webbinariet ”Aktuellt för fiberföreningar” från den 21 november 2022 med Coompanion och Byanätsforum.
Missade du webbinariet? Se inspelningen här!
FRÅGOR & SVAR
Fråga ang Moms på insatser: Vår förening har kompletterats med 15 anslutningar. Slutredovisning skall ske under jan 2023 (landsbygdsprojektet) Dessa 15 blev medlemmar dec-2020 och jan. 2021. Vårt insatskapital är 18 600:- Av detta har anslutningarna betalat in 15 100:- under 2021. Resterande insatskapital 3 500:- skall betalas in nu i dec 2022 (tillsammans med övrig slutkostnad för varje anslutning) Om skatteverkets syn på insats vinner i högsta instans – Kan det bli moms på de resterande 3 500:- vid inbetalning i år? Eller hör de ihop med insatsen som tidigare betalats under 2021 och då ej moms – för vi antar att man inte ändrar retroaktivt moms på insatser som redan är betalda? Även fler har frågat om efterbeskattning!
Svar: 13 kap. 6 § Huvudregel är att moms redovisas för den redovisningsperiod, under vilken omsättningen av vara eller en tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts. Ställningstagandet innebär en ändrad syn på när insatskapital. Det vore magstarkt av skatteverket och göra efterbeskattningar på moms på för tiden innan de ändrat sitt ställningstagande. (annars finns det möjlighet att gå sex år tillbaka i tiden).
Vi skriver av vårt fibernät på 25 år dvs – 4% per år. För att ha utrymme för det så tar vi in en förhöjd nätavgift – detta medför att kassan ökar och vi har onödigt mycket i kassa.
Vi delåterbetalar därför kapitalinsatsen till medlemmarna varje år. Andra föreningar gör inte detta utan låter kassan öka. Finns det någon anledning att behålla en hög kapitalinsats eller är det rätt att återbetala – behöver man ha kvar kapitalinsats alls?
Svar: Ni gör helt rätt som tar ut nätavgifter som täcker era kostnader. Konsekvensen blir att man bygger en kassa. Det är av denna anledning vi rekommenderar en flexibel nivå på de obligatoriska insatserna, dvs att kunna öka när man behöver mer kapital och minska när man behöver mindre. Varje förening behöver själva göra en egen bedömning om hur mycket kapital och likviditet som de behöver.
– Vad behövs till rörelsekapital och vad behövs till eventuella utbyggnader eller nyinvesteringar i befintlig anläggning?
Kan en fiberanslutning till en fastighet i framtiden hanteras på samma sätt som en elanslutning, så ägaren inte behöver skriva ett överlåtelseavtal? Vad krävs i så fall och finns det nackdelar med en sådan lösning?
Svar: Det är inte själva fiberanslutningen som man normalt skriver överlåtelseavtal om. Fiberanslutningen finns där precis som anslutningen till elnätet. Överlåtelseavtal skrivs gällande andelen i den ekonomiska föreningen. Överlåtelseavtalet är då ett bevis på förvärvet och ett underlag för förvärvaren att kunna ansöka om medlemskap i föreningen utan att behöva betala in en ny insats. Eftersom att vi vanligtvis inte är medlemmar/delägare i elnätbolagen, skriver vi inget överlåtelseavtal gällande andel där.
Fråga om markavtal och försäkringar: Jag arrenderar ut min mark men vems försäkringsbolag går in och täcker ev kostnader om arrendatorn skadar fibernätet, mitt bolag eller arrendatorns?
Svar: som huvudregel ska den som orsakat skadan ersätta skadan. Sedan kan det förstås ibland bli tvister om hur och varför skadan uppkom.
En fundering om hur vi bör värdera våra fibernät. Telekombolagen är sugna på att köpa våra färdiga och väl fungerande fibernät och erbjuder struntsummor, ofta lägra än vad abonnenten betalat. Mycket arbete ligger bakom varje anslutning i form av kompentenser, arbetsinsatser tid och energi. Ofta arbetar styrelserna mer eller mindre gratis, använder både kompetens och tid till förmån för föreningen. Dessutom har många markägare upplåtit mark utan ersättning men som förlorar i form grödor eller betes mark. Hur ska vi tänka / värdesätta?
Svar: Det finns olika sätt att värdera en fiberanläggning:
Anskaffningsvärde = vad det kostade att bygga anläggningen.
Bokfört värde = restvärdet efter bidrag och avskrivningar.
Marknadsvärdet = vad köpare säger sig vara villiga att betala (om man vänder sig till flera).
Köparens investeringsvärde = Payback time
Andra faktorer som påverkar priset är förstås anläggningens skick och robusthet. Antalet anslutningar och möjlighet till utbyggnad mm.
Jag tycker också att man ska överväga hur medlemmarnas ekonomiska intresse påverkas. Och vad det innebär att lämna över makt och kontroll av infrastrukturen till annan aktör.
Vad är skillnaden mellan medlemsinsats och kapitalinsats samt andra typer av insatser?
Svar: ”Kapitalinsats” finns inte som definition i lag om ekonomiska föreningar eller i årsredovisningslagen. Däremot finns begreppet ”insatskapital” och då syftas det på medlemsinsatserna (obligatoriska, överinsatser emissioner). Jag har sett föreningar med stadgar där det framgår att medlemmar ska delta med ett visst belopp medlemsinsats och ett visst belopp kapitalinsats. Bakgrunden till detta misstag är nog tyvärr att Skatteverket använt begrepp som ”insatskapital och kapitaltillskott” som ett samlingsbegrepp för medlemsinsatserna. Så svaret är att det är nog ingen skillnad. Kan i sammanhanget vara värt att notera att vid skatterättsliga bedömningar så ska man inte lägga vikt i vad något kallas, utan istället vad något egentligen är. Andra typer av insatser som finns är förlagsinsatser. Men det är inte någon finansieringsform som vi rekommenderat i just denna typ av ekonomiska föreningar.
Skiljer sig den momsmässiga behandlingen av insatskapital beroende på hur anslutningsavtalet ser ut fiberföreningen?
Svar: Det är viktigt att inte definiera medlemsinsatsen i avtalet som en betalning för anslutning!
Fråga om digital signering: Vilka varianter håller lagligt sett! Någon varning?
Svar: De varianter som får användas är de som uppfyller kraven enligt vad som anges i 1 kap. 15 §, EFL. Det finns många varianter av digital signering, men jag vet inte vilka som uppfyller kraven.
15 § En handling enligt denna lag som ska vara undertecknad får, om inte något annat anges, undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.
Fråga: Vad händer om man väljer att återbetala insatsen vid överlåtelse av en andel?
Svar: Om en insats felaktigt återbetalas ska den återbäras enligt 10 kap. 18 och 19 §§, EFL.
Som regel är ju kapitalet bundet i anläggningen. Så kan du utveckla hur du tror att Skatteverket har resonerat här.
Svar: Ja, det är ett mycket märkligt argument av skatteverket, efter som att medlemsinsatsen är ett av lagen reglerat finansieringsinstrument. Den enda rimliga förklaringen som jag kan se är att Skatteverket inte förstår. Vi har ställt frågan om det hade varit någon skillnad i fall vi hade använt oss av aktiebolag i stället för ekonomiska föreningar och finansierat anläggningarna genom att medlemmarna/ägarna tillskjuter aktiekapital istället. Svaret från Skatteverket blev bara att ställningstagandet endast gäller för ekonomiska föreningar och inte för aktiebolag. Vilket också är märkligt med tanke på att momsen inte ska vara någon skillnad beroende på företagsform.
Fråga: Vet du hu många FHB som är på gång?
Svar: Vi känner bara till en ansökan om förhandsbesked som är på gång.
Föreningar som har ordentlig kassa kan ju klara att återbetala insatser som tillkommit efter 2022, är detta tillräckligt för att uppfylla kraven?
Svar: Inte enligt Skatteverkets ställningstagande. Skatteverket är väldigt tydliga med att ”Det kan inte anses sannolikt att återbetalning kommer att ske om kapitalet i föreningen är bundet i anläggningen.” Och även om föreningen kan bevisa att de kan betala tillbaks är det två ytterligare rekvisit som måste uppfyllas, dvs att alla medlemmar ska betala samma belopp (inte en insats per fastighet) och att betalningen ska ske som en engångssumma (inte flexibelt belopp som kan ändras över tid).
Kommer ett beslut att vara retroaktivt?
Svar: Har svårt att se att skatteverket går längre tillbaks i tiden än när de ändrade syn på medlemsinsatsen.
Är det så att gynnandebeslut är retroaktiva men inte tvärtom?
Svar: Vet inte om jag uppfattar frågan rätt, men om det är så att någon förening redovisat moms på sina insatser och det visar sig att de inte skulle gjort det kan den på egen begäran göra rättelser sex år bakåt i tiden.
Om skatteverket får rätt, vad kan det få för återverkningar på andra ekonomiska förening som använder kapitalet för att investera för at kunna bedriva verksamhet?
Svar: Det borde inte bara få återverkningar på andra ekonomiska föreningar, det bör gälla alla typer av företag där ägarna tillskjuter ett kapital för att investera i anläggningar. Mervärdesskattelagens undantag för beskattningsbara personer som bedriver näringsverksamhet gäller idag endast i vissa fall offentlig verksamhet samt vissa ideella föreningar och registrerade trossamfund.
Bidraget från landsbygdsprogrammet är ju också ett bidrag till det enskilda nätet. Är detta också under skatteverkets lupp?
Svar: Nej, inte vad vi vet.
Vad skulle den totala effekten för alla föreningar bli om skatteverket får rätt?
Svar: Förutom att det vänder upp och ner på en rättstillämpning som vi nu haft sedan 1895, dvs. en möjlighet för medlemmarna tillföra ett eget kapital i föreningen, så kommer det få stora ekonomiska konsekvenser, för både föreningen och dess medlemmar. Om tillskottet av kapital ska anses vara en omsättning, så ska den redovisas som en intäkt och inkomstbeskattas hos föreningen (föreningen kan inte göra avdrag för själva investeringen utan endast för avskrivningen). Momsen blir förstås en ökad kostnad för medlemmarna/hushållen.
