Det finns stor potential att samverka tycker många. Genom samarbete kan en verksamhet skapa större värde än vad denne kan skapa på egen hand. Hur kan det se ut rent praktiskt?
Denna text är ett sammandrag från ett seminarium från Social Innovation Skånes lärkonferens i mars 2017 som handlade om nyttan med tvärsektoriella partnerskap. Seminariet leddes av Olof Eriksson, VD på Coompanion Skåne och Joakim Grina, företagsutvecklare på Coompanion Skåne.
LÄRKONFERENS 2017: Det är lätt att prata om samverkan. Ibland handlar det om samverkan för samverkans skull och då blir det sällan särskilt bra inleder Olof från Coompanion Skåne. Coompanion jobbar med att hjälpa till vid start och utveckling av kooperativa verksamheter och kooperativ företagssamverkan.
– Kooperationen har historiskt sätt hjälpt till där människor vill göra någonting tillsammans, att lösa gemensamma problem. Min tro på att få samverkan att fungera är att alla ser nyttan i att samverka. Ingen orkar lägga kraft, tid och pengar på att göra något tillsammans om man inte ser att man får ut något av det. Då är det viktigt att alla inblandade parter är ärliga med vad som är viktigt och utifrån dessa förutsättningar hitta det gemensamma. Det kan finnas olika drivkrafter men man kan ändå samverka väldigt väl om grundarbetet gjorts.
Joakim jobbar med något som kallas ”Noden” i Lund. Inom projektet Social Innovation Skåne arbetar man bland annat i dessa olika noder. En nod är ett område där man fokuserar extra mycket på att koppla ihop aktiviteter och processer för att hitta nya vägar att samverka kring sociala innovationer.
– Vi arbetar utifrån de behov som finns och fokuserar på att ge stöd till samhällsentreprenörer och att koppla ihop forskare på Lunds universitet med Mötesplats Social Innovations nationella nätverk.
– Just nu förbereder vi en process för att få till ett public social private partnership (PSPP) kring INitiativet Lund som är ett ESF-projekt för att starta ett arbetsintegrerande social företag i Lund. PSPP är ett partnerskap mellan aktörer från offentlig sektor, ideell sektor, privat sektor och akademin. I detta arbete blir det intressant att titta på hur synen på nyttan är för dessa olika aktörer så vi kan lära oss hur vi ska jobba i framtiden.
Projektet INitiativet Lund arbetar i dagsläget tillsammans med Lunds kommunala fastighetsbolag, ABF Mittskåne, Coompanion Skåne (projektägare), Arbetsförmedlingen/socialförvaltningen, Lunds tekniska högskola. Det som intresserar de inblandade är varför exempelvis offentliga och privata bolag är intresserade av att samverka kring den här typen av frågor och vilken nytta dessa aktörer ser.
Sonja Lastre Jobbar med CSR-frågor på Lunds fastighets AB (LKF) och är inbjuden som gäst till seminariet. Joakim undrar vilken roll hon har och vad hon gör annorlunda än andra i samma roll på andra fastighetsbolag?
– Jag har alltid jobbat med sociala frågor och tycker att social rättvisa är nödvändigt om vi ska få ett samhälle som jag vill vara en del av och hur kan jag bidra till detta. Den viktigaste rollen som människor i ledande funktion har är att dela på makten, att dela på möjligheten att fatta beslut och att bara vara en del i ett beslut. När du känner dig delaktig så är du inkluderad och vi vill ha ett samhälle som inkluderar. Sedan ett år har jag möjligheten att jobba över hela LKF med social hållbarhet vilket är min huvudsakliga uppgift.
– Ett bra sätt att jobba på är att involvera barn och ungdomar. Det gör att vi vinner föräldrarnas hjärtan också och det gör att vi når hela bostadsområden. Så jag fokuserar på att jobba med barn och ungdomar i olika projekt.
Det finns många bostadsområden i Sverige som präglas av hopplöshet, där människor känner sig utanför. Hur tror du att dessa problem kan lösas?
– Effekterna av den situationen är ofta att barnen hittar på dumheter och väljer en väg som inte leder till ett bättre liv. Att bränna bilar till exempel är ett rop på hjälp. Jag kan förstå känslorna bakom men jag kan inte acceptera handlingarna. Nyckeln är att bygga upp självkänsla. Att barnen får bra betyg i skolan och en meningsfull fritid. Lika viktigt är skapandet av en känsla av trygghet och en ökad folkhälsa i allmänhet. För att kunna förändra måste vi ge människor makten att kunna förändra och då måste vi bygga upp kanaler som möjliggör detta. För att få till detta måste många aktörer samverka.
Tankespån ur diskussionerna.
- Börja jobba tillsammans med aktörer som kompletterar er själva. LKF arbetar tillsammans med Tamam, en förening som arbetar med barn, unga och unga vuxna för mångfald, anti-rasism och ungas samhällsengagemang.
- Dom erbjuder exempelvis läxhjälp, sommaraktiviteter till bostadsområden i Lund.
- Många företag jobbar med CSR för att driva sina verksamheter framåt, det är ett måste och det finns pengar.
- Var proaktiv och leta efter möjligheter hela tiden. När ett visst behov uppstår så är vägen till en lösning inte lika lång. Du behöver inte börja från början.
- Att inte bara svenskar ska jobba med att rusta upp områdena utan en del av arbetskraften ska komma från det aktuella området.
- En del av sommarjobben ska gå till ungdomar i områdena
- Att förbättra utemiljöerna tillsammans med boende i ett område är en viktig faktor som är lätt att underskatta.
- Långsiktighet är det som funkar. En långvarig och konsekvent kontakt bygger tillit. Kan dock vara problematiskt med treåriga projekt och fyråriga mandatperioder.
- Viktigt att låta olika kompetenser verka. Låt exempelvis de som är duktiga på att bygga relationer med boende göra det och låt dom som är bra på att knyta ihop aktörer göra detta och de som är bra på att kommunicera effekter göra detta osv.
Fadi Barakat är CSR-ansvarig och konsultchef på Manpower och deltog också på seminariet. Hur kom det sig att du började jobba med CSR-frågor på Manpower?
– Jag hade själv svårt att komma in på arbetsmarknaden. Jag gick på en av Sveriges sämsta skolor och såg till att komma in på en av Sveriges bästa skolor. Jag valde att göra lumpen för jag tänkte att det skulle öka mina chanser att få jobb. Jag studerade och tog en kandidatexamen i biomedicin, sökte jobb men kom inte på en enda intervju och förstod inte varför. Kanske var det något fel på mig och studerade vidare och tog en masterexamen i biomedicin, sökte jobb och kom ändå inte in på en enda intervju.
– Jag var fortfarande ganska naiv och trodde att det var fel på mig. Då tänkte jag att kanske vill dom ha en ledare så jag tog även en masterexamen i ledarskap och organisation, sökte jobb och kom inte på en enda intervju. Jag minns att en rekryterare frågade om jag hade funderat på att byta namn. Då gick det upp för mig att det inte var fel på mig utan att det var fel på ett system.
Hur påverkade dessa erfarenheter dig?
– Med denna insikt fick jag makt att kunna påverka. Alla har makt att påverka, du måste bara identifiera hur mycket du kan påverka. Genom att ifrågasätta kan vi också påverka och lite makt kan få en stor effekt. När jag blev konsultchef fick jag makten att välja vem som skulle anställas. I början hade vi på Manpower en situation där vi hade problem att hitta människor att rekrytera och då började jag fundera på var vi letade någonstans. När jag tittade närmre på hur våra rekryterare jobbade såg jag ett mönster i att man kanske gillar personer som liknar en själv, att det är svårt att relatera till människor med en annan bakgrund än sin egen. Själv hade jag en styrka i att jag hade en bakgrund från flera världar så jag började rekrytera personer från Rosengård. Jag fick tag i fantastiska personer och det funkade väldigt bra.
Vad tyckte din arbetsgivare om allt det här?
– Jag hade börjat tänka på hur vi kunde marknadsföra och kommunicera det vi gjorde. Jag mötte Manpowers ledning och förklarade vilket fantastiskt jobb vi gör och ur väl det stämmer överens med vår slogan ”do well by doing good” och hur vårt arbete på det här området var ett lysande exempel på detta. Här kom jag in i min roll som CSR-ansvarig och det var en position som jag till stor del tog själv, det var inget som var givet till en början. Att vara CSR-ansvarig i en stor organisation var en stor utmaning som jag tog på mig. Men jag hade stöd i företagets bakgrund och de policydokument som finns och kunde ta orden till handling. Idag jobbar jag med dom här frågorna genom att prata om dom internt och externt samt genom att jobba i olika projekt.
Kan du ge ett exempel på ett projekt ni jobbat tillsammans med?
– Vi har jobbat med Uppsök Malmö som syftar till att ”söka upp” människor som inte har de nätverk och kontakter som krävs för att hitta ett arbete. Det där var vi tvungna att lösa så vi började att bokstavligen knacka dörr och informera om jobbsatsningen. Men det visade sig vara ganska ineffektivt för det tar lång tid, inte alla vill prata och vi mötte också en del missnöje med att vi knackade på. Vi började då tänka på hur vi skulle kunna nå ut med den här informationen på ett bättre sätt. Vi fick idén att vi kunde lägga ett jobberbjudande på hyresavierna som kommer till hushållen varje månad. Då når vi 15 000 människor istället för 200. Så det gjorde vi och vi började få in bra kandidater med bra kompetens inom flera branscher med olika typer av nivåer. Vi kunde börja anställa dom här människorna och vi upplevde det som väldigt lätt att göra det och undrade varför ingen kommit på det här tidigare. Vi löste problematiken kring att nå ut till de som verkligen behövde nås. Framtida arbete ligger i att börja samarbeta med fler fastighetsägare.
Vad vinner ni på att lägga resurser på den här typen av initiativ?
– Hade inte Manpower tjänat pengar på det här så hade jag aldrig fått göra dom här sakerna och att kunna prata om det inför andra. Vi måste leverera bra siffror till kvartalsrapporterna och hade vi inte gjort det hade vi varit tvungna att sluta jobba på det här sättet. Jag måste visa bolaget att det finns ett ekonomiskt värde i detta. Vi har haft en utmaning i att hitta människor med rätt kompetens och den här utmaningen växer för varje år eftersom vi ser en brist på vissa kompetenser. Vi har sett att kompetenserna faktiskt finns därute och det är bara så att vi måste hitta dom, att hjälpa människor att hitta oss. På det sättet kan jag motivera det arbete vi gör, det leder till fler affärer och det bygger vårt varumärke. Det är också bra för fastighetsägarna när fler har jobb och kan betala hyran och även att fler mår bättre vilket kan leda till mindre skadegörelse o.dyl. Blir många positiva effekter.
– Vi har också lyckats knyta stora avtal med kunder som en direkt effekt av det arbete vi gjort på det här området. Den som ger får också tillbaka är en bra princip som funkat bra i vår verksamhet. Om du som företag ska jobba med social hållbarhet måste du integrera det i den dagliga verksamheten. I vårt fall jobbar vi med att anställa människor, vi gör det bara på ett lite annorlunda sätt och det sättet är hur vi jobbar varje dag.
Tankespån ur diskussionerna.
- Det är många städer i Sverige som kommer till Malmö och studerar alla innovativa sociala lösningar som löser många av de utmaningar vi har och det är bara att kopiera. Förutsättningarna i de flesta städer ser liknande ut och då kan vi också dela erfarenheter och hjälpa varandra. Det behöver inte vara komplicerat och det ska det inte vara om något ska bli gjort.
- Företag idag måste bredda sin kompetens för de som inte är med på det här kommer att få betala ett högt pris så småningom. Finns inte internationell mångfald på en arbetsplats i en allt mer internationell värld så kommer de inte kunna dra till sig den bästa arbetskraften. Det handlar inte om välgörenhet, det är en nödvändighet för att ett företag ska överleva och då har fler ett ansvar för detta.
- Det är lönsamt att vara bra på den här typen av arbete annars hade inte företag som Manpower eller andra företag kunnat jobba med de här frågorna. Problemet för näringslivet i det här sammanhanget är att man tjänar pengar på det vilket oftast inte ses som någonting bra. Här kan samverkan mellan flera aktörer vara bra där varje aktör har något att bidra med.
- Använd näringslivet! Företag är villiga att betala för att arbeta med att lösa problem som också kan gynna dem ekonomiskt.
- Bort med ”whats in it for me” börja med att ge för du kommer att få tillbaka, det kan bara ta lite längre tid.
