En skola i tiden

I utkanterna av Mora återfinns kommunens enda friskola, en verksamhet som drivs som ekonomisk förening sedan 2010. Verksamhetsformen har givit en del viktiga lärdomar.

– Vi har det jättebra här, och jag föredrar att jobba så här istället för i en kommunal skola, säger rektor Cecilia Benjaminsson. Vi har korta beslutsvägar i allt vi gör och det är lätt att samarbeta med dem som tar besluten.

I dagsläget har 82 barn och 15 personal sin dagliga hemvist på det som omsluter fritidshem, förskola och skola för dem upp till årskurs sex.
– Vi har legat stadigt kring det antalet barn under alla år, säger en stolt rektor som varit med på resan sedan allt startade för tolv år sedan, först som lärare, senare som rektor/skolchef sedan 2016.

När Mora kommun bestämde sig för att lägga ned den kommunala skolan av besparingsskäl tog handlingskraftiga föräldrar ett viktigt beslut: Vi behöver fortsatt en skola för de närliggande byarna, annars försvinner attraktionen och familjer riskerar att behöva flytta härifrån.

En framtid som friskola började mejslas fram av de tidiga eldsjälarna, där de kooperativa principerna blev vägledande. Arvet av den driftigheten lever vidare in i vår nutid, med viktiga principer byggda på ett stort engagemang och delaktighet, i en platt organisation där alla kommer till tals.
– Vi känner ett väldigt starkt engagemang från föräldrarna, de bryr sig verkligen om vår skola och elevernas skolgång, de ser mening och syfte på ett djupare plan än vad jag har upplevt under mina tidigare år på traditionella skolor.

Värden som bygger livskvalitet Henrik Rämgård har två barn på skolan och arbetar till vardags som revisor. På ett årsmöte under våren 2021 blev han vald till skolans ordförande.
Henrik ger lite olika perspektiv på skolformen, men börjar med att berätta om hur viktig småskaligheten är, och fördelen med att ha en skola på nära håll.

– Jag har haft barnen i kommunal förskola tidigare, det var självklart att välja den närmsta skolan för att kunna få ihop vardagspusslet. Men framför allt är det väldigt attraktivt med mindre barngrupper, och att alla vet vilka alla är på skolan.

Som ordförande i styrelsen har Henrik fått lägga ned en del timmar, men han pratar om ett starkt lagarbete där alla är motiverade i vad som behöver göras.
– Det har fungerat väldigt bra med korta ledtider, och det är inspirerande att se hur vi kan lösa saker ideellt.

Henrik har ett starkt patos för personalens välmående, och lyfter betydelsen av att ha människor som trivs i sina roller och ser utvecklingsmöjligheter.
– Det är lärarna som gör verksamheten till vad den är, och det är där vi ska lägga de mesta pengarna. Allt ska ha bäring på att lärare kan göra sitt jobb på ett optimalt sätt, det sprider sig direkt till barnen, det är ju dem vi alla jobbar för.

Cecilia flikar in att verksamheten har – precis om alla andra skolor – sina problem att hantera, det kan vara elever som behöver extra stöd och så vidare.
– Jag är glad att pengar till resurser alltid har funnits, och det känns väldigt bra, det är inte självklart överallt.

Upptagningsområdet för skolan berör främst närliggande byar, men även Oxberg ett par mil norrut har barn i verksamheten.
– Den här skolan betyder väldigt mycket för lokalsamhället, säger Henrik, nästan alla väljer att ha sina barn här, av de familjer som bor i närmiljön. Det skapar en viktig samvaro. Och det är mer attraktivt att flytta hit när det finns en skola i närheten. Vi blir som ett nav eller en motor.

Henrik fortsätter beskriva arbetet i styrelsen.
– Jag visste inte så mycket om det kooperativa när jag började, men det har varit utvecklande för mig att jobba i styrelsen. Det känns bra att kunna påverka mina barns vardag på det här sättet, och vi kommer närmare personalen än vi någonsin hade gjort på en kommunal skola. Det tog ett tag för mig att komma in allt, men det var jag beredd på.

– Våra rutiner främjar den kooperativa tanken, menar Cecilia. Det kostar ingenting att bli medlem, det är föräldrarnas tid vi vill ha. Det kan till exempel innebära att man får ställa upp och storstäda under en helg då och då, eller annat som vi finner behov och hjälp i, med mindre punktinsatser som vi planerar in i god tid innan. Men allt det här bygger en bra teamkänsla. Och när vi bestämmer saker är det lätt att få med alla på tåget.

Sol Friskola – som har fått sitt namn av byarna Selja och Långlet – kunde i våras fira jubileum där bland annat ett stort antal politiker från kommunen närvarade.
– Vi har gärna samverkan med andra skolor och sektorer också, säger Cecilia, det finns mycket vi kan lära av varandra. Idag är vi den enda friskolan i kommunen. Även om det inte är någon annan skola som är på väg att starta i närtid så hoppas jag att vi kan inspirera och visa alla möjligheter som finns, om man bestämmer sig.

Text och foto: Johan Pellas

Gör ett besök hos Sol Friskola

Translate »

Hitta nya samarbeten eller partners!

Nu lanserar vi nya Kompanjoner.se

Nya affärsidéer – Företag som söker kompetens – Samverkan mellan företag
Annonsera helt kostnadsfritt!